-
Humanismen - en tro bland andra?
Humanismen och den humanistiska rörelsen framställs allt oftare som en alternativ religion. Inom organisationen hävdar vissa att humanismen erbjuder allt som religionerna erbjuder - men utan Gud - samt att man måste framhålla "det positiva i livsåskådningen, det vi tror på". Utanför organisationen framhåller andra (skadeglatt) att humanismen håller på att utvecklas till en "ateistisk tro". Jag ser med oro på dessa missuppfattningar om vad humanismen är och bör vara. (Artikeln publicerad i Humanistinfo nr 1 2013)
-
Att döda foster och violinister
Över en halv miljard kvinnor i fertil ålder lever i länder med mycket stränga abortlagar. Fostrets rätt till liv går före kvinnans. Men har pro life-rörelsen något stöd att hämta i sekulära argument, eller förutsätter den gudomliga påbud? Frågan aktualiserar ett berömt tankeexperiment av den amerikanska filosofen Judith Thomson. (Artikeln publicerad i Sans nr 3 2011)
-
Varför vill Södertörns Högskola ha en vetenskapsfientlig rektor?
Humanismen och den humanistiska rörelsen framställs allt oftare som en alternativ religion. Inom organisationen hävdar vissa att humanismen erbjuder allt som religionerna erbjuder - men utan Gud - samt att man måste framhålla "det positiva i livsåskådningen, det vi tror på". Utanför organisationen framhåller andra (skadeglatt) att humanismen håller på att utvecklas till en "ateistisk tro". Jag ser med oro på dessa missuppfattningar om vad humanismen är och bör vara.
(Artikeln publicerad på Newsmill 7 januari 2010) -
En förrädisk könsrasism
Vårt samhälle värderar ännu män och kvinnor enligt en rasistisk logik, där knappt märkbara statistiska skillnader tas till intäkt för att bevara djupgående könsstereotyper.
(Artikeln publicerad i Humanisten nr 5-6 2008) -
Gud kontra Higgspartikeln
Kan hypotesen om Guds existens jämföras med hypotesen inom partikelfysik om den ännu inte observerade Higgspartikeln? Det hävdade några skribenter i en insändare i Borås tidning. Jag och Christer Sturmark bemöter deras argument, och förklarar varför jämförelsen inte håller. (Artikeln publicerad i Borås tidnings nätupplaga 27 oktober 2008)
-
Religion och Humanism i USA
Under min USA-vistelse hösten 2007 passade jag på att intervjua en av den amerikanska Humanismens förgrundsgestalter, Larry Jones. Det blev ett samtal om religion och politik i USA, och om Humanismens villkor i ett land starkt präglat av religion. ((Artikeln publicerad i Humanisten nr 2 2008)
-
Religion - moralisk kompass eller godtycklig dogmatik?
Kontrahenterna i religionsdebatten - de som kritiserar religion och de som tar den i försvar - är inriktade på olika aspekter av religion och talar därmed ofta förbi varandra. Jag och Sara Larsson reder ut begreppen, och finner att båda sidor kan kritiseras för bristande lyhördhet. Religionens eventuella positiva effekter kan dock aldrig rättfärdiga den godtyckliga överbyggnad av normer som varje religiöst system innebär. (Artikeln skriven våren 2008)
-
Det övernaturligas problem
Förbundet Humanisterna kritiserar med rätta tron på tankeöverföring, handpåläggare, homeopati et cetera, kort sagt fenomen som slarvigt uttryckt kan betecknas som övernaturliga. Men detta begrepp är i sig själv problematiskt, och användandet av det kan indirekt rättfärdiga tron på nämnda typ av fenomen. (Artikeln publicerad i Humanisten nr 6 2007)
-
Myten om den manliga vetenskapen och den kvinnliga vardagskunskapen
Föreställningen att det finns en fundamental skillnad mellan hur män och kvinnor tänker är utbredd: Vetenskapligt tänkande ses som en manlig aktivitet, och ställs mot en mer intuitiv kvinnlig "vardagskunskap". Att sådana ideer är vanliga, och ytterligare späs på av veckopressens könsstereotyper, är beklämmande i sig, men synsättet har även vunnit visst insteg på det akademiska området, bland annat inom den pedagogiska forskningen. Ofta kopplas det samman med en konstruktivistisk kunskapssyn, och med en påstådd motsättning mellan vetenskaplig kunskap å den ena sidan, och vardaglig å den andra. I artikeln ovan försöker jag göra upp både med könsfördomarna och de vidhäftande missuppfattningarna om vetenskap. (Artikeln skriven hösten 2004)