Tankeexperiment

Nedan följer alla artiklar från Svenska Fysikersamfundets tidskrift Fysikaktuellt:

• 

  Galileos fallande kroppar

  Ett av fysikhistoriens mest välkända tankeexperiment är Galileos resonemang med den tunga och den lätta kroppen som får falla tillsammans. Galileo ville visa att alla kroppar faller lika fort, oberoende av hur tunga de är. Men hur lyckat är egentligen hans argument?

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 2 2009)

• 

  Stevins lutande plan

  Utan kännedom om den klassiska mekanikens lagar löste holländaren Stevin problem kring kroppar på lutande plan. Utgångspunkten i hans resonemang var istället evighetsmaskinen.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 3 2009)

• 

  Tvillingparadoxen - en kort historik

  I mitten av 1900-talet användes tvillingparadoxen i försök att kullkasta relativitetsteorin. Än idag är det vanligt med missuppfattningar kring tankeexperimentet med de båda tvillingarna.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 4 2009)

• 

  Newtons hink och det absoluta rummet

  Isaac Newton använde vattnets rörelse i en snurrande hink som belägg för sin uppfattning är rummet är absolut. Men Ernst Mach och Albert Einstein drar helt andra slutsatser av samma tankeexperiment.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 1 2010)

• 

  Schrödingers katt

  Tio år efter att Erwin Schrödinger publicerat sin berömda vågekvation var han missnöjd med hur forskarvärlden såg på kvantfysiken. Det var då han skapade sitt berömda tankeexperiment, om en katt instängd i en låda tillsammans med ett radioaktivt preparat.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 2 2010)

• 

  Huygens kolliderande klot

  På hösten 1668 tar The Royal Society of London initiativ till en diskussion om de naturlagar som styr kollisioner mellan kroppar. En av dem som tar sig an frågan är den holländske fysikern och matematikern Christiaan Huygens (1629 - 1695), och han gör det med hjälp av ett tankeexperiment.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 3 2010)

• 

  Einstein rider på en ljuspuls

  I populärvetenskapliga sammanhang nämns ibland att Einstein fantiserade om att rida på en ljuspuls. Men sällan förklaras vad han kan ha fått ut av tankeleken.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 4 2010)

• 

  Galilei och den relativa rörelsen

  Ett av Galileo Galileis livsverk blev att övertyga samtiden om att det är solen och inte jorden som befinner sig i vårt planetsystems centrum. Ett par tankeexperiment intar en central plats i hans argumentation.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 1 2011)

• 

  EPR och den overkliga verkligheten

  Albert Einstein kunde inte acceptera kvantfysikens besynnerliga bild av verkligheten. Han vägrade tro att fysikens grundläggande processer skulle vara slumpmässiga eller att naturens minsta enheter skulle vara behäftade med inneboende osäkerhet.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 2 2011)

• 

  Newtons låtsasmåne

  Newtons storhet bestod i att han - med Arthur Koestlers ord - associerade ett fallande äpple inte med dess mogenhet utan med månens rörelse. För att förmedla sin insikt om den universella gravitationen tog han hjälp av ett par tankeexperiment.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 3 2011)

• 

  Bombproblemet

  Att enstaka partiklar, som exempelvis fotoner, kan interferera med sig själva tillhör ett av kvantfysikens ofta omskrivna mysterier. Mindre välkänt är en lika häpnadsväckande som oundviklig följd av detta: den roll kontrafaktiska skeenden spelar i kvantfysiken. Ett tankeexperiment, konstruerat 1993 av Avshalom Elitzur och Lev Vaidman, belyser saken.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 4 2011)

• 

  Galileos "slow motion"

  Alla som någon gång har studerat mekanik har utsatts - kanske till leda - för lutande plan. Klossar som glider, kulor som rullar. Kroppar som rör sig nedför planet med eller utan friktion, ibland sammanlänkade med motvikter, ibland inte. Men för Galileo utgjorde det lutande planet en välkommen lösning på två besvärliga problem.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 1 2012)

• 

  Den gäckande eterns gåta

  Något som finns överallt, även där det råder perfekt vakuum. En sorts grundsubstans för själva rummet. Så föreställde sig fysiker etern under det sena 1800-talet. Men det fanns de som tvivlade.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 2 2012)

• 

  Einsteins paradoxala fotonvägning

  En av de första och mest ihärdiga kritikerna av kvantfysiken var Albert Einstein. Under åren kring 1930 förde han livliga diskussioner med Niels Bohr och konstruerade flera tankeexperiment i försök att kullkasta teorin.

  (Publicerat i Fysikaktuellt nr 3 2012)